Kungsbackas historia

Visste du att Kungsbacka en gång i tiden var Danmarks minsta stad?

Kungsbacka, eller Koningsbakkae som staden då hette, var under medeltiden en dansk gränshandelsplats och under en period Danmarks minsta stad. 1982 firade Kungsbacka fyrahundraårsjubileum som minne av att Kungsbacka fick tillbaka sin stadsstatus 1582.

Kungsbacka som stad fanns däremot långt före 1550-talet. Första gången staden omnämndes var 1366 och handlade om befästningen Kungsbackahus, dagens Skansen, som låg mellan Kungsbackaån och Söderån.

Sjöfart och handel

Borgarnas största inkomstkällor var utvinning av salt på Läsö, sjöfart mot Jylland och Sverige, handel med Marks härad i Sverige och jordbruk på stadens lyckor i norr och väster.

När Halland blev svenskt 1645 minskade Kungsbackas betydelse och det blev allt svårare att bedriva sjöfart. 1646 fråntogs staden rätten att bedriva utrikes seglation, men fick till viss del tillbaka rätten 1675.

Göteborg sög upp både befolkning och näringsliv. Kungsbacka var länge en av Sveriges minsta städer och hade en folkmängd på under 1 000 personer i slutet av 1800-talet.
Arkitekten Carl Hårleman beskrev Kungsbacka som en bondby utan någon stadsnäring. 1805 hade staden 384 invånare. Större delar av staden förstördes vid en brand 1846. Invånarantalet ökade därefter sakta, 1880 fanns 620 invånare och 1900 fanns 961 invånare. I mitten av 1800-talet rensades Kungsbackas hamn upp och sjöfarten och trävaruhandeln fick åter en viss betydelse. 

Kaperiepoken

Kungsbacka var känd som en sjöfartsstad, tack vare den bondeseglation som främst bedrevs av kaptener från Onsala och Vallda.

Mest berömd av dem var kaparekaptenen Lasse i Gatan. Hans bragder ledde till att han fick rangen Kommendör och blev adlad med namnet Lars Gathenhielm. Han anklagades vid ett par tillfällen för ren piratverksamhet, men beskyddades av kungen och dömdes aldrig för sina dåd. Lasse dog 1718 bara 29 år gammal. Både han och hans hustru Ingela ligger begravda i två pampiga marmorsarkofager i Onsala kyrka.

Läs mer om vår kaparhistoria

Branden 1846

Efter den stora branden en marknadskväll i augusti 1846, då i stort sett hela staden jämnades med marken, försvann den gamla medeltida stadsbildningen och den stad vi känner idag planerades. Röda stugan på Norra Torggatan och Borgmästarevillan på Östergatan är det enda husen som finns kvar från tiden före branden.

Viktiga årtal

  • 1645 fick Danmark lämna över Halland till Sverige vid freden i Brömsebro. Sverige skulle förvalta Halland i 30 år.
  • 1658 blev Halland helt och hållet svenskt vid freden i Roskilde.
  • 1683 införs svensk lag.
  • 1846 förstördes hela Kungsbacka stad i en brand. De enda husen som klarade sig var Röda stugan på Norra Torggatan och Borgmästarvillan på Östergatan.
    Den gamla medeltida stadsbildningen försvann och staden byggdes upp efter en ny modern stadsplan. Den pastellfärgade träbebyggelsen från sekelskiftet, tillsammans med nybyggd modern design, ger torget en idyllisk inramning. 1875 byggdes träkyrkan upp efter branden och där tidigare kyrkor legat, är markerat i torgets stensättning.
  • 1865 fick Kungsbacka sitt första stadsfullmäktige.
  • 1888 invigdes järnvägen.
  • 1897 fick Kungsbacka ny vattenledning.
  • 1935 upphörde rådhusrätten och överfördes till Fjäre härads domsaga.
  • 1967 slogs många kommuner samman i Sverige. Då bildades kommunerna Kungsbacka, Tölö, Särö, Onsala, Fjärås och Löftadalen.
  • 1972 flyttades domsagan till Varberg och blev Norra Hallands tingsrätt.
  • 1969 gick kommunerna Kungsbacka och Tölö ihop till en kommun.
  • 1971 blev Särö en del av Kungsbacka kommun.
  • 1974 slogs kommunerna Kungsbacka, Onsala, Fjärås och Löftadalen samman och bildade nuvarande Kungsbacka kommun.

Kulturhistoriska platser

Här kan du läsa mer om vår kulturhistoria och alla spännande platser.